Vilken glädje. Det var många känslor i Palais de sport ikväll vill jag lova. 6-2 i Tie Break i andra och fyra matchbollar, förlorar den första. 6-3 MA servar, efter några slag går han runt sin backhand och slår en forehand in-ut, där satt den. Trodde inte det var sant, vänder mig om och ser MAs pappa och farbror med tårar i ögonen.Stort.

Jag är så otroligt lycklig för MA och hans familjs skull. Det är exakt ett års sen allt började med sjukdommar och annat strul så det var verkligen på tiden att åtminstone den här kvällen fick tillhöra honom, så som de har våndats och kämpat för det här.

Jag satte mig i boxen runt fyra snåret och tänkte att det var skönt att inte vara nervös eftersom vi inte hade något att förlora. Jo ja tackar ja. Det tog ca 10 sekunder och två bollväxlingar innan adrenalinet sprutade i en och man var fullt där precis som vanligt. Det är bara att inse att man aldrig kommer att lära sig att slappna av så länge man håller på med det här. Jag älskar tävlingsmomentet trots att det ger mig en helv……. massa gråa hår. Men jag tar det ha ha.

Självklart skall MA njuta av den här segern och kvällen, men samtidigt förändrar det här ingenting i våran inställning. Det gäller att gå ut och kämpa om varje boll varje dag och inte ta någonting för givet. Vi kan inte bry oss om just nu vem han vinner eller förlorar mot utan bara fortsätta att utvecklas spelmässigt. I ärlighetens namn så mötte han en spelare som hade all världens press på sig och det syntes också. Det tar inte bort det stora i vad MA har gjort, men han är så otroligt medveten om vad som var bra och dåligt ikväll.

Imorgon  är det en ny dag och en ny match med helt nya förutsättningar. Men vi tar det imorgon, just nu är jag bara lycklig så lycklig.